Generaliserat ångestsyndrom
Generaliserat ångestsyndrom (eller Generalized Anxiety Disorder, GAD) kännetecknas av en omfattande oro, som du har svårt att själv kontrollera.
Stark oro och ångest kan dominera din tillvaro och påverka både din dagliga funktion och fysiska hälsa. Du kan ägna mycket tid åt att försöka förhindra katastrofer eller undvika stressande situationer.
Fysiska konsekvenser:
- Sömnstörningar
- Koncentrationssvårigheter
- Spända muskler, huvudvärk och yrsel
- Magproblem
För vissa kan det även leda till depression. Sammantaget kan konstant ångest och oro ha en betydande inverkan på din livskvalitet och välbefinnande.
Social ångest är rädsla för sociala situationer, inklusive rädsla för synliga tecken på ångest och prestationer som att prata inför folk. Vissa är rädda för bara en eller några sociala situationer och vissa har en mer generaliserad form, där de är rädda för många olika typer av sociala sammanhang.
Hälsoångest
Hälsoångest, som tidigare har kallats hypokondri, är en oro för att vara eller bli allvarligt sjuk.
Oron beror oftast på att du feltolkar normala kroppsliga symtom som farliga eller allvarliga. Detta brukar tyvärr leda till att du får mer kroppsliga symtom eftersom du alltid är fokuserad på hur kroppen känns eller hur den förändras.
Hälsoångest kan se ut på olika sätt – vissa är oroliga för att det värsta ska inträffa, medan andra redan är övertygade om att de har en allvarlig sjukdom. Vissa undviker helt att söka hjälp på grund av oro för vilket besked de ska få, eller helt undviker att ta mediciner på grund av oro för biverkningar. Andra söker sig upprepade gånger till vården, och kanske är väldigt fokuserade på att göra saker som håller en frisk – som att ta hälsopreparat, undvika människor som är sjuka, eller äta väldigt hälsosamt. Att googla sina symtom eller på annat sätt söka överdrivet mycket information om sina symtom, är också vanligt vid hälsoångest.
Paniksyndrom
Att få en panikattack innebär att flera kraftiga ångestsymtom inträffar på väldigt kort tid, oftast på några minuter. Vissa beskriver paniksyndrom, då du har återkommande attacker, som att du ständigt går omkring och väntar på att “blixten ska slå ner” i kroppen. Du får omskakande tankar om att du håller på att dö, bli galen, svimma eller tappa kontrollen. Med tanke på hur kraftiga ångestsymtomen är (som hjärtklappning, svettningar, skakningar, yrsel, tunnelseende, smärta över bröstkorgen och overklighetskänslor) känns den typen av tankar oftast fullt rimliga.
Du tolkar alltså de kraftiga ångestsymtomen som tecken på att något katastrofalt är på väg att inträffa. Paniksyndrom är ofta en långdragen åkomma där oron för panikattacker eller panikartade symtom skapar problem för dig som är drabbad. Ofta leder rädslan för panikattacker till att olika situationer eller miljöer undviks, vilket kan leda till ett inskränkt och begränsat liv.
Fobier
Exempel på vanliga fobier är spindel-, injektions-, höjd- och ormfobi. När du med fobi riskerar att möta det som du är rädd för brukar kroppen försättas i ett beredskapsläge, en form av förberedande stresspåslag, som brukar kallas förväntansångest. Du oroar dig för vad som kommer att hända när du väl konfronteras med exempelvis att stå i en hiss. Många beskriver förväntansångesten som nästan det mest plågsamma.
Andra fysiska symtom som är vanliga vid fobier är hjärtklappning, svettningar och darrningar, panikkänslor och känslan av att inte kunna andas när du ser det som du har en fobi för.
Om du lider av en fobi brukar du undvika att utsätta dig för situationer som framkallar ångesten. Exempelvis kan en spindelfobiker undvika att gå ner i källare eller kanske håller sig i innerstaden under hela sommarhalvåret. Allt för att vara säker på att slippa möta spindlar. Många gör så stora inskränkningar i sina liv att de på olika sätt inte kan leva så som de egentligen skulle vilja.
Behandling
Forskning visar att medicinering eller KBT ger bäst resultat för behandling av ångestsyndrom.
I KBT-behandlingen får du börja med att sätta upp mål som handlar om hur du skulle vilja att ditt liv såg ut. Sedan får du bland annat lära dig att gradvis hantera de situationer som triggar din ångest.
Social ångest